Pehr Tham till Dagsnäs

Pehr Tham till Dagsnäs


Pehr Tham föddes i december 1737 på gården Stora Dala i Västergötland. Han var enda barnet till majoren Peter Tham och dennes hustru Ulrica Ulfsparre af Broxvik. Barndomen präglades av en för den tiden mycket fri uppfostran (undantaget den lutherska läran) kombinerad med ett friskt uteliv, något som antas ha bidragit till Pehr Thams omvittnade frigjordhet och frispråkighet som vuxen. En informator av den kända västgötska släkten Victorin fick i unga år betydelse för Pehr Thams intresse för hembygdens historia.


År 1751 skickades Pehr Tham för studier vid Uppsala universitet. Studierna sägs ha varit spridda och varierade – särskilt intresserade han sig för de sköna konsterna, inte minst arkitekturen. Studierna medförde dock för framtiden viktiga kontakter inom akademien.


Efter två år av studier i Uppsala flyttade Pehr Tham till Stockholm, där han deltog aktivt i kulturlivet och i politiken. Han blev presenterad vid hovet, utnämnd till hovjunkare och hovintendent. Under Stockholmsvistelsen träffade han även sin blivande hustru Henrica Nordencrantz, dotter till den vid tiden mycket berömde ekonomen, kommerserådet och riksdagsmannen Anders Nordencrantz. Bröllopet stod i augusti 1762, strax före brudens femtonårsdag.


Med hjälp av hustruns betydande hemgift förvärvade Pehr Tham egendomen Dagsnäs vid Hornborgasjön 1763, dit paret också flyttade på hösten samma år. Dagsnäs hade tidigare kort varit i Pehr Thams farmor Elisabeth Cronströms ägo (1750-55).


Vid förvärvet låg Dagsnäs i träda och var vanvårdat, såväl ifråga om byggnader som ifråga om lantbruket. Pehr Tham ägnade därför de första åren till att omdana godset, inklusive att uppföra ett nytt corps de logi. Han var en öm skogsvårdare, älskade träd, och ägnade sig passionerat åt sina park- och trädgårdsanläggningar. Han anses ha varit en skicklig lantbrukare och drev igenom såväl storskifte i de kringliggande byarna, som en sänkning av Hornborgasjön. Han ägnade särskilt intresse åt brandsäkerhet, något som kunde ta sig excentriska proportioner – som att räta ut vägnätet och riva kyrktorn.


Flera källor beskriver Pehr Tham som något av en forntida fylkeskonung. Han ansågs som sträng, alltmer konservativ, men en mycket omtänksam husbonde. Han visade bl a genuina omsorger om de fattiga i bygden. Anekdoterna om honom är många, flertalet av samtida ursprung, några av oklar sanningshalt. Exempelvis den om påbudet att sätta handtag på de underlydandes hattar för att minska slitaget på tyget när de skulle lyfta på mössan för honom.


Vid faderns död ärvde Pehr Tham bl a Stora Dala egendom. Ägorna kom att  omfatta även gården Sannum, delar i Forsviks bruk samt ytterligare 82 strögårdar, totalt 125 godsenheter i 10 socknar.


Pehr Tham hade ett stort konstnärligt intresse och umgicks med flera av tidens stora svenska konstnärer – Johan Tobias Sergel, Elias Martin och Pehr Hilleström. Han stödde dem genom bl a frikostiga inköp till sin egen konstsamling. Pehr Tham var även en hängiven samlare av mynt och antikviteter. Hans bibliotek var stort och dyrbart.


















Från slutet av 1780-talet kom Pehr Tham att ägna allt mer tid åt fornforskning. Han försökte bevisa att Sveriges hjärta hade legat i trakten kring Hornborgasjön, att Oden bott mitt emot Dagsnäs och att asarna var Ulfsparrar från Asa i Småland, dvs. hans egna förfäder. Vid sitt inträdestal i Götiska förbundet 1811 hävdade han att asken Yggdrasil stått på hans ägor. På Dagsnäs samlade han ett flertal runstenar till en allé. Han lät även uppföra en s k ättestupa i parken på Dagsnäs.


Av stor betydelse och förblivande värde var Pehr Thams omfattande donationer.  Han understödde Nils Henrik Sjöborgs och Carl Gustav Gottfried Hilfelings resor för att uppteckna historiska märkvärdigheter i Sverige. Även Carl Gustaf Warmholtz stora historiska bibliografi ’Bibliotheca historica’ kunde utges tack vare Thams donation för ändamålet. Han stödde även generöst vännen och själsfränden skalden och filosofen Thomas Thorild.


Förutom en intensiv brevkorrespondens livet igenom, inte minst med den gode vännen Tobias Sergel, stod Pehr Tham för ett omfattande författarskap och en publicistisk gärning – i allehanda ämnen. Bland hans skrifter i allmänna ämnen torde ingen ha väckt så stort uppseende som hans år 1797 utgivna ’Anteckningar Under och i Anledning Af en Resa Ifrån Westergöthland til Stockholm Gjord Åren 1796 och 1797’. Skriften täcker en salig blandning av ämnen, förmedlade som råd och observationer; redan samtiden uppfattade den som absurd – förvisso (ofrivilligt) roande.


Som tack för sina insatser kallades Pehr Tham som ledamot av flera lärda sällskap och akademier: Konstakademien 1799, Lantbruksakademien 1812 samt Vitterhetsakademien 1818. Som nämnts blev han redan 1811 medlem av Götiska förbundet, under namnet Engelbrecht Engelbrechtsson. Han var även medlem i Patriotiska Sällskapet, Vetenskaps-Societeten i Uppsala samt i Skandinaviska Litteratursällskapet i Köpenhamn.


För sina insatser under 1808-09 års krig, då han finansiellt understödde Västgöta lantvärn, utnämndes han till överintendent och riddare av Nordstjärneorden.


Tre år efter det att hans älskade maka Henrica gått ur tiden, avled Pehr Tham på Dagsnäs den 5 augusti 1820. Utan bröstarvingar skingrades hans samlingar medan ägorna skiftades mellan egna och hustruns kusiner (Tham, Gyllenhaal, Leuhusen och von Knorring). Dagsnäs ärvdes av kusinbarnet majoren Pehr Sebastian Tham.


~

 





Pehr Tham av J.T. Sergel

Pehr Tham av J.T. Sergel