Släktens historia
Vår historiska tidslinje
1500-talets mitt
Rötterna i Wurzen
Släktens äldste kände stamfader är Silvester Tham, rådman i staden Wurzen i Sachsen, död 1588. Det är från hans gren av släkten som de svenska ätterna utgår.
1658
Volrath Tham kommer till Göteborg
Volrath Tham (1629–1700) föddes i Landsberg och drev handel i Lübeck innan han 1658 utvandrade till Göteborg. Där grundade han ett handelshus och blev stadens rådman. Med honom får släkten fäste i Sverige.
1716
Sebastian Tham adlas
Sebastian Tham (1666–1729), son till Volrath, var köpman, rådman och kommerseråd i Göteborg och räknades i sin samtid som stadens rikaste man. Han adlades 1716 av Karl XII med bibehållet namn, och ätten introducerades på Riddarhuset 1719 under nummer 1508. Han lämnade bland annat en donation till Tyska skolan i Göteborg.
1732
Ostindiska Companiet
Året efter att Svenska Ostindiska Companiet bildats 1731 inträdde Volrath Tham den yngre (1687–1737), son till Sebastian, i kompaniet. Fler släktmedlemmar följde, bland dem Gustaf Tham (1724–1781), som tjänstgjorde som superkargör och kapten och till slut blev direktör i kompaniet.
1737–1820
Pehr Tham på Dagsnäs
Pehr Tham, hovintendent och godsägare på Dagsnäs vid Hornborgasjön, var fornforskare, skriftställare, tecknare och mecenat i Olof Rudbecks götiska anda. Han har kallats den siste rudbeckianen och valdes in i flera av de kungliga akademierna, däribland Konstakademien och Vitterhetsakademien.
1800–1843
När namnet Tamm uppstod
Per Adolf Tham (1774–1856) avsade sig sitt adelskap vid riksdagen i Norrköping 1800, i protest mot regeringens bevillningspolitik, och tog namnet Tamm. Han blev 1802 disponent vid Österbybruk i Uppland och sedermera brukspatron där. År 1826 adlades han på nytt och 1843 upphöjdes han i friherrligt stånd som friherrliga ätten Tamm nummer 395. Det är förklaringen till att föreningen bär båda namnen.
.jpg)
1877
Wilhelm Tham bygger Husqvarna
Wilhelm Tham (1839–1911) tillträdde 1877 som verkställande direktör för Husqvarna Vapenfabriks AB och ledde bolaget till sin död. Under hans ledning ställdes tillverkningen om mot den civila marknaden med jaktvapen, symaskiner, spisar och cyklar, och han lät bekosta kyrka, skola och bostäder åt de anställda. När han dog hade Huskvarna vuxit från by till stad.
1918
Nils Tamm och Kvistaberg
Nils Tamm (1876–1957) var konstnär, godsägare och sin tids ledande amatörastronom i Sverige. På sin gård Kvistaberg lät han 1918 uppföra ett observatorium, utrustat med landets då största privatägda teleskop, och upptäckte där två novor. År 1944 donerade han Kvistaberg till Uppsala universitet och utsågs samma år till hedersdoktor.
1919
Släktföreningen bildas
Släktföreningen Tham och Tamms stadgar fastställdes 1919. Ändamålet är detsamma idag som då: att verka för sammanhållningen inom släkten, att ekonomiskt understödja medlemmar av de båda ätterna och att i övrigt tillvarata släktens intressen.
1921
Elisabeth Tamm väljs in i riksdagen
Elisabeth Tamm (1880–1958) på Fogelstad var en av de fem första kvinnorna som valdes in i Sveriges riksdag, i 1921 års val, det första där kvinnor både fick rösta och var valbara. Efter riksdagstiden grundade hon Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad tillsammans med Ada Nilsson, Kerstin Hesselgren, Elin Wägner och Honorine Hermelin. På det egna godset drev hon jordbruket efter principer som långt senare skulle kallas ekologiska.
1939–1945
Fabian Tamm leder marinen genom kriget
Claes Fabian Tamm (1879–1955) var chef för marinen under hela andra världskriget, från 1939 till 1945, med uppgiften att hävda Sveriges neutralitet till sjöss. Han hade dessförinnan varit chef för Kustflottan och utnämndes 1947 till amiral.