Elisabeth Tamm

Politiskt engagemang och historiska milstolpar

Elisabeth Tamms första kommunala uppdrag kom 1908, som ombud för Julita kommun, och 1913 blev hon vice ordförande i kommunalstämman. När hon 1916 utsågs till ordförande i Julita kommunalnämnd blev hon landets första kvinna på den posten. Hon var även ledamot i Södermanlands läns landsting mellan 1919 och 1930, samt ledamot av dess förvaltningsutskott. Ordförande i kommunalstämman blev hon 1933, och hon lämnade kommunalpolitiken 1936 av hälsoskäl.

År 1921 blev Elisabeth Tamm en av de fem första kvinnorna att väljas in i Sveriges riksdag. Hon valdes till andra kammaren för Södermanlands läns valkrets på en särskild kvinnolista och tog sin plats i januari 1922. Hon representerade det liberala samlingspartiet, men efter partiets splittring 1923 i Sveriges liberala parti och Frisinnade folkpartiet valde hon att stå utanför och satt kvar som frisinnad vilde. I riksdagen väckte hon fem motioner om kvinnors löne- och pensionsvillkor och om kvinnors rätt till statliga tjänster. Hon kallades ”Tamm på Fogelstad”.

‍

Kvinnlig Medborgarskola och folkbildning

Efter att ha lämnat riksdagen 1924 valde Elisabeth att fokusera på utbildning för kvinnor. Tillsammans med Ada Nilsson, Kerstin Hesselgren, Elin Wägner och Honorine Hermelin grundade hon den Kvinnliga Medborgarskolan vid Fogelstad. Den första kursen hölls sommaren 1922, och regelbunden verksamhet bedrevs mellan 1925 och 1954. Syftet var att ge kvinnor politisk bildning efter att de fått rösträtt. Skolan var öppen för kvinnor oavsett klassbakgrund och partipolitiska åsikter, och Elisabeth – initiativtagare, styrelseordförande och skolans ekonomiska garant – arbetade aktivt för att hålla avgifterna låga. Hon var också initiativtagare till och finansiär av veckotidningen Tidevarvet, som utkom 1923–1936 och där hon skrev regelbundna ledare, samt en av ledarna för Frisinnade Kvinnors Riksförbund, som 1931 ombildades till Svenska Kvinnors Vänsterförbund.

‍

Jordbruk och miljöengagemang

Elisabeth Tamm drev själv jordbruket på Fogelstad. Hon förespråkade ett brukande av jorden i balans med naturen, långt innan begreppet ”ekologiskt jordbruk” blev etablerat. Hennes tankar kring miljö och ansvar sammanfattas i boken Fred med jorden, som hon gav ut tillsammans med Elin Wägner 1940.

‍

Engagemang under andra världskriget

Under andra världskriget erbjöd Elisabeth många flyktingar möjlighet att bo på Fogelstad, både som gäster och anställda. Hon var även verksam som organisatör av personvalskampanjer för andra kvinnliga riksdagskandidater.

‍

Eftermäle

Elisabeth Tamm avled den 23 september 1958 i Julita efter en tids sjukdom och är begravd på Julita kyrkogård. Hon har i efterhand uppmärksammats som en av Sveriges viktigaste förkämpar för jämställdhet, folkbildning och miljöansvar. Hennes insatser har lämnat ett bestående avtryck i både det politiska landskapet och i vår släkthistoria.