Nils Tamm

Studier och konstnärlig verksamhet

Efter studentexamen 1895 påbörjade Tamm studier i matematik och astronomi vid Uppsala universitet under ledning av professor Nils Dunér och amanuens Östen Bergstrand. Dock övergick hans fokus snart till konsten, och 1899 antogs han vid Konstakademien i Stockholm, där han studerade fram till 1905. Under denna tid belönades han med den hertliga medaljen för sin målning “Islossning” 1903. Därefter följde studieresor till Frankrike och Italien. 
Som konstnär var Tamm främst landskapsmålare med motiv från Kvistaberg och dess omgivningar. Hans verk kännetecknas av teknisk skicklighet och naturtrogenhet.

‍

Astronomiskt engagemang och Kvistabergs observatorium

Tamm byggde 1918–1919 ett eget astronomiskt observatorium på sin egendom Kvistaberg vid Mälaren. Observatoriet blev ett av Europas bäst utrustade privatobservatorier. Han studerade variabla stjärnor och planeten Mars, och blev internationellt känd för sina upptäckter av flera novor under 1920- och 1930-talen, inklusive den så kallade “Tammska novan”. Han invaldes 1938 som medlem i Internationella astronomiska unionen.

‍

Donator och hedersutmärkelser

År 1944 donerade Tamm Kvistabergs observatorium, tillhörande egendom och en betydande penningsumma till Uppsala universitet. Han tilldelades samma år hedersdoktorat vid universitetet för sina insatser inom astronomin. Bland övriga utmärkelser märks riddare av Nordstjärneorden (1936) och kommendör av Vasaorden (1949).

‍

Övriga intressen och eftermäle

Tamm var även engagerad i scoutrörelsen och lät uppföra flera scoutstugor på sina ägor. Han var en av Sveriges första radioamatörer med anropssignalen SM5TC. Efter hans bortgång den 6 augusti 1957 murades hans urna in i observatoriets vägg, enligt egen önskan.